Yamandú Pontviks MÅNGFALDSMÄSSA

firades i Osby kyrka på Tacksägelsedagen, 13 oktober.

En rapport från Bengt Almfjord, musiker i Osby

80-talet sångare från Osby och Visseltofta kyrkokörer, ungdomskören i Osby. Från Brobys musikskola medverkade damkören Illecebra och Ensemble Yamndùungdomskören, samt enskilda körsångare från hela Göingebygden. . Förutom Yamandú som ledde och sjöng solo medverkade Julian Vigil – ud, gitarr, slagverk, Bernardo Contreras- charango, flöjt, Alejandro Vega- darbuka, djembe, panflöjt, Nina Åkerblom – sopran och kulning, Anna Rynefors- nyckelharpa, Emma Lundbeck –kontrabas. Dirigerade gjorde Bengt Almfjord.

Efter 5 onsdagsrepetitioner i församlingshemmet samlades vi alla till gemensam repetitionsdag på lördagen. Yamandú ledde oss på ett mycket inspirerande och härligt sätt. Berättade också om sitt arbete runt omkring i Sverige med att skapa mötesplatser mellan människor från olika kulturer, inte minst i kyrkans värld via sången och de olika mässor han skrivit.

På kvällen hade vi en fest tillsammans där många också av körsångarna bidrog med inslag. Det blev både solo och körsång, diktläsning, säckpipa, dansuppvisning och roliga historier förutom pyttipannan och äppelkakan.

På söndagen kom 300 personer till kyrkan och mässan firades som Tacksägelsedagens huvudgudstjänst. Det blev en färgsprakande festmässa med skördealster utplacerade i kyrkans fönster och mittgång. Många körsångare hade också på sig folkdräkter. MÅNGFALDSMÄSSAN är en helt liturgisk högmässa där församlingen sjunger med i de flesta satserna; Ära åt Gud, Trosbekännelsen, Helig, Ge oss din frid (O Guds lamm) , Halleluja. Yamandú övade med församlingen innan gudstjänstens början. Musikaliskt innehåller mäs san folkligt baserad musik från LatinAmerika, Afrika, Mellanöstern och Sverige. Darbuka-trumman med rötter i Israel och Egypten tillsammans med gitarrens ”förfader”; ud , och orientaliska skalor förflyttade oss klangligt till Mellanöstern och de bibliska trakterna. Med djembetrumman och rytmisk växelsång var vi i Afrika och med panflöjt och den lilla charango-gitarren samt bombo-trumman fick vi det indianska LatinAmerikas rytm och klang. Nyckelharpan och kulningen gav oss den svenska folkklangen.

Vi sjöng på spanska, swahili, arabiska och svenska. I förbönen fanns danska, tyska, och turkiska med. Efteråt serverade LRF soppa i församlingshemmet. Arrangörer var Osby-Visseltofta församling tillsammans med FKL.

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.